Ligger och tänker på allting mellan himmel och jord, men det är väl typiskt när man försöker sova? Har ni någon gång tyckt om någon som ni samtidigt inte tycker om? Kan vara lite svårt att förstå, så ska försöka förklara på bästa sätt. Ni gör allting tillsammans, håller handen offentligt, pussas offentligt med mera. Men samtidigt så vet ni innerst inne att det aldrig kommer bli något mellan er? Den känslan suger. Att allt detta med kärlek ska vara så komplicerat men samtidigt så vackert och underbart. "Fast jag inte saknar dig, så känns det som om världen skulle rasa om du glömde mig"